061223:

Dan före dopparedagen är här igen! Imorgon är det dags för tomten att komma med paketer. Spänningen över vad man får i klapparna och hur de man själv via tomten förmedlat tas emot får vemsomhelst att bli som ett litet barn igen. Jag tillhör skaran som fortfarande inte kan sova ordentligt natten innan. Det är visserligen inget ovanligt att jag ligger och filosoferar några timmar innan jag somnar. Fast just kvällen innan min födelsedag och julafton är det inga tunga ämnen som tas upp utan även jag blir som ett litet obekymrat barn då.

Varför har bekymrad alltid en så negativ laddning? Är det inte egentligen sunt att bekymra sig så länge man gör det konstruktivt? Jag har i många år stridit mot mig själv och försökt fundera mindre men insett att det istället är något jag borde dra nytta av. Det har visserligen alltid hjälpt mig i alla möjliga och omöjliga sammanhang men först på senaste åren har jag börjat kunna utnyttja det på riktigt. Visst ibland får man för sig att man har en del psykopatiska drag där man sitter och sorterar sina tankar/känslor och intryck men faktum är att det gör en mer balanserad och det är enklare att vara "produktiv".

Julen är en klassisk "grubbelhelg" för mig, oftast enbart i positiv mening. Man får träffa sin familj (när jag säger familj menar jag inte bara föräldrar och syskon) och umgås under lättsamma förhållanden. Tillhör den tursamma skara som aldrig haft en dålig jul. Hade jag kunnat hade jag velat unna alla människor en sådan helg någon gång, inte nödvändigtvis till jul men iaf en gång så de får uppleva den känslan. Utöver familjen har man även sina vänner, ikväll kommer jag äta årets 4e julbord ihop med några av dom. Första gången jag "festar" dagen innan julafton men jag får helt enkelt hålla mig i skinnet och visa att även jag mognat när det gäller spriten :-)

Har varit produktiv idag, hunnit med att tvätta och vika 1½ månads tvätt, handlat och slagit in de sista julklapparna. Snart dags att tvaga kroppen också så mina medmänniskor slipper utstå min för tillfället otrevliga odör :-) Därefter bär det av till farmor, alldeles för sällan man hälsar på. Inte mindre dåligt samvete får jag när jag ser detta som ett tillfälle att träffa mormor också eftersom hon följer med. Skyller alltid på tidsbrist men är det egentligen inte bara en jävligt dålig ursäkt? Det tål att tänkas på, tex på juldagen :-) Blir nog inget festande för mig där i år, känns som det räcker med ikväll. Nästa högtid blir nyår och den ser jag fram emot av fler anledningar, inte minst en viss Småländsk prinsessas närvaro ;-)

Sist men inte minst - ha en jäkligt bra jul! Le lite extra åt alla de vars blickar du möter ute i julstressen, ett glatt hej till någon du ser som ser extra stressad ut skadar inte heller. Ibland är det verkligen de minsta grejorna som värmer vår själ eller lugnar den lite extra...