080812:

Nej vi källsorterar inte, vi cyklar! :-) På kartan till vänster ser ni hur vi tog oss runt Skåne med cykel. Redan i vintras pratade vi (jag och min prinsessa) smått om att semestra cyklandes. Hindret att prinsessan då inte hade någon cykel god nog för det löste sig genom att hon fick en av mig i julklapp. Vi bestämde att vi i första hand skulle cykla från Malmö till Skummeslöv där Martinas föräldrar har sommarstuga. En nätt utflykt på ca 14 mil. Kartor, silikonöverdrag till sadeln, cykelväskor, serviceverktyg, cykeldatorer och annat nödvändigt för att försäkra oss om en trevlig tur inhandlades.

Söndagen den 6e juli bar det iväg. Vi vaknade på morgonen av att det regnade och var först inställda på att skjuta upp till måndagen. Tjurskalliga som vi båda är steg vi ändå upp och gjorde oss i ordning, åt vår gröt och kontrollerade packningen. Regnet gick från att ösa ner till att dugga så vi bestämde oss för att göra ett försök. Resonemanget gick i stil med "Är vi inte dygnsura förrän i Landskrona kan vi lika bra cyka hela vägen" :-) Cykelväskorna var färdigmonterade lagom till regnet upphörde helt. Efter en sista kontroll av alla remmar, lufttryck (på min cykel iaf :-)) och allmän hälsa rullade vi ut på Kronetorpsgatan med destination Skummeslövsstrand. Vi hann inte många meter förrän Martina började klaga på hur tungt det var. Jag ignorerade bäst jag kunde och tänkte att hon vänjer sig nog snart vid packningen :-) Vi hade bestämt att vi skulle cykla inom och hälsa på Ragnhild. När vi hälsat henne en god semester och grenslat våra sadlar igen hördes det där numera välkända gnället från prinsessan om hur tungt det var.

När vi nådde Bjärred låg där en bra strategiskt placerad mack med luft även för cyklar. Skämdes som en hund när jag insåg att stackarn cyklat med dåligt lufttryck både bak och fram. Med nyfyllda däck åkte mungiporna norrut igen och vi hängde på i samma riktning. Det var perfekt cykelväder, i princip vindstilla och lagom varmt. Hela vägen upp till Helsingborg är det cykelväg så vi njöt av omgivningen när vi susade förbi i 25-30km/h. Väl i Helsingborg bestämde vi oss för att äta lunch. Det gick sådär kan man säga med facit i hand. Skyltningen var för en gångs skull dålig så vi hittade inte cykelvägen vidare mot Ängelholm utan cyklade via Sofiero till Ödåkra.

En nätt omväg på minst en timme alltså. I Ödåkra var energin verkligen i botten och det började tära på motivationen också. För första gången tvivlade jag lite på att vi skulle nå Skummeslöv den dagen. Som en blixt från klar himmel stöter vid då på Ödåkras kunnigaste par när det gäller nordvästra Skånes geografi. De skrotade alla våra planer på att leta upp cykelspåret igen och föreslog istället att vi skulle köra längs med gamla västkustvägen. Deras enda krav för att vägleda oss var att vi skulle äta vars en pizza innan vi fortsatte. Sagt och gjort, vi satt redan klara när ägaren kom och öppnade pizzerian. Trots hunger orkade ingen av oss äta upp de goda pizzorna.

Med ny energi i kroppen tändes hoppet att når vårt mål igen. Det gick väldigt fort och lätt mot Ängelholm. När vi sedan såg åsen kändes det väldigt nära dagens slutmål. Magen som putar på mig är givetvis pizzan som inte smält i magen än ;-)

Vad vi inte visste när vi pustade ut blickandes över åsen var hur jäkla jobbig den där satans kullen skulle vara att ta sig över med cykel. Jag har numera full förståelse och respekt för de som står bakom projektet med Hallandsåstunneln :-)

När vi nådde Margaretetorp som ligger precis där lutningen börjar hade vi ca 12 mil i benen. Det märktes mer och mer i takt med att lutningen ökade. För första gången i mitt liv hade jag en väldigt livlig diskussion med en ås, den gick i stort ut på att om någon skulle ge sig fick det vara den!

Vi gav oss inte, åsen fick till slut ge vika och som den gjorde det, vi bjöds på en rejäl åktur nerför. Man är inte speciellt tuff när hastighetsmätaren på ens cykel visar 55-60km/h. Riktigt skoj men minst lika skrämmande, försökte titta bak hur det gick för prinsessan men insåg snabbt att en huvudvridning räckte långt för att cykeln skulle svänga tvärt. Väl nere från åsen började segervittringen komma, nu hade vi knappt en mil kvar och trots 13 mil avklarade kändes den sista absolut lättast. Visslandes och trallandes rullade vi efter ca 6 timmars effektivt cyklande in till stugan. Observera att vi hade en hjälpryttare med oss också, han tog över min styrväska när jag inte orkade längre. I Skummeslöv stannade vi och vilade ut under tennisveckan.

Nästan exakt en vecka efter vi avslutat vår första etapp påbörjade vi vår andra. Målet var Åhus men när vi insåg att det var för långt eftersom vi inte startade förrän 15.30 fick det bli reservplanen att campa vid Finjasjön (Hässleholm). Om man ska sammanfatta vad man ser utmed vägarna så är bilden på hästarna väldigt talande. På varje hästhage går det 0.5 fårhagar och 3 kohagar. Denna gången valde vi att cykla längs med åsen istället för över den. Nästan precis där man rundar den stannade vi för kvällens energipåfyllning i Örkelljunga. Valet föll efter rekomendationer på Stationen där den väldigt engagerade ägaren fick oss att lägga ner planerna på Åhus den dagen. Han kollade upp det på Eniro och vi hade ca 9 mil kvar.

I Hässleholm bulkades det upp för kvällsfika och frukost på Statoil, det är glamouröst värre att vara ute på cykelsemester :-) Lyxen ligger i allt man får uppleva, då är det helt ok att duscha i gästhamnar och köpa frukost på en mack om det är vad som erbjuds för tillfället. Att få avnjuta kvällsmaten isolnedgången vid en sjö som nedan gör att allting smakar bättre.

Istället för gästhamn fick sjön denna gången fungera som "dusch", skönt efter en dags cykling att svalka av sig. Väl uppe igen ångrade vi oss att vi inte fått med en tändare så vi kunde gjort upp en eld. Men trötta som vi var kröp vi in i tältet istället. Trots varningar via mobilen om vildsvin i trakterna somnade Martina bevisligen med det bums sin första natt någonsin campandes. Dessutom med ett leende på läpparna!




Något stela i kroppen efter en natt på hårda liggunderlag packade vi ihop och siktade på Kristianstad. Vi passerade på vägen världsmetropolen Vinslöv, helt klart värt att nämna. Dit borde alla åka minst en gång i sitt liv! Precis vid infarten till Kristianstad log vi lite extra då Biltema som man i princip kan tro sponsrat vår tur hade ett varuhus där.

Pedalerna gick av någon anledning extra fort den här dagen och vi nådde efter att ha cyklat på en väldigt fin cykelväg snart Åhus. Prinsessan passar på att visa musklerna!
Efter en runda på turistbyrån där vi får reda på att det är kaos i stan gällande boende pga Åhus Beachhandbollsfestival begav vi oss mot campingen där vi lyckats få den sista tältplatsen de hade. Min erfarenhet sa att en tältplats kostar mellan 75-150kr, inte i Åhus inte. När tjejen i receptionen uppger att det kostade 295kr fick vi en chock. Efter förhandlande fick vi ner det till 245 kr och det fick gå vägen eftersom vi inte orkade cykla vidare. Visade sig inte borga för god sömn dock då tydligen handbollsspelare inte behöver sova för kunna prestera. När vi satt och åt vårt mellanmål lutandes mot en träd dök massvis med små rödbruna kompisar upp. Två stycken satt rakt ovanför oss och iaktog oss nyfiket.













Efter utfrågning kring alla tält, husvagns och husbils -typer av Martina var vi redo för en runda i Åhus. Det är viktigt att fylla på med energi vilket jag tog fasta på. Martina ville bada men närmare än så kom hon inte ostkustens vatten.














Köper vi någon gång en badhytt är jag ganska övertygad om att färgvalet redan är bestämt :-)

Vi slog oss ned längst ut på bryggan där varenda planka har infräst vem som varit godhjärtad nog att skänka den för möjliggöra byggandet.

Med färskt minne av en torr baguett från
Shell dagen innan till frukost var det verkligen en fröjd att sätta sig ner på det lilla mysiga cafet i Åhus som har frukostbuffe för 50kr. Värt att nämna är att allting dessutom är ekologiskt! Vi njöt till fullo av vår frukost och det vänliga bemötandet. Överhuvudtaget var det anmärkningsvärt vilken låg prisnivå mat och liknande låg på i Åhus, förutom campingen då :-)

Däcken pekade nu mot Kivik som var vårt delmål tillsammans med Simrishamn på väg till stugan vid Glimmingehus. Något förvånade upptäckte vi att vi cyklade rakt in i Kiviks marknad. Efter att ha köat tillsammans med bilarna i Brösarps backar var vi inte särskillt sugna på att besöka själva marknaden så vi passerade och cyklade ner i småbåtshamnen istället.

I Kivik la vi till med en ny ovana, vi fotograferade "stadsskyltarna" på väg ut istället för in i orterna:-) Kustvägen är underbar och det är sällan man inte har något att vila ögonen på som får en att le. Väl i Simrishamn längtade vi båda efter en dusch. En vänlig städerska gav oss koden till duschrummen, under tiden som hon städade klart strossade vi runt i den mysiga småstaden. På torget fyndade vi bananer för 1kr, ett välbehövligt mellanmål då vi bestämt oss för att duscha innan det blev mat.

Från Simrishamn skulle vi ta kustvägen ner till Skillinge och sedan därifrån till stugan vid Glimminge. Jag beräkande att det skulle ta max 1 timme, vad jag inte räknat med var blåsten som för första gången på resan var närvarande. Vi hade motvind hela vägen men vyerna som målades upp framför oss utmed kusten gjorde det lite lättare att trampa. Väl i Skillinge hade jag plötsligt glömt vägen jag cyklat på så många gånger i mitt liv hem till stugan. Början blev rätt men när valet stod mellan vänster och höger valde jag höger. Visste väl att vänster alltid är rätt för mig, oavsett vad ;-) Detta gjorde att 1 timme plötsligt förvandlades till 2 timmar. Väl i stugan pustade vi ut och snart konstaterade jag att vi verkligen tagit en rejäl omväg i onödan. Som tur va var trädgården full av energigivande godsaker som på tallriken så snart var omvägen glömd.

Tältet slog vi upp väl skyddat för morgonsolen mellan träden på baksidan. Som en extra lyx kunde vi även inreda med diverse stolsdynor vilket gjorde sömnen betydligt skönare.

På morgonen gjorde avsaknade av toalett sig påmind. Vi hann avnjuta en god frukost i strålande solsken på uteplatsen innan magen satte igång. Fick snabbt avbryta fällningen av tältet, kasta mig på cykeln och hoppas på bondens (Allan) gästvänlighet. Det gick vägen och vi fick vemodigt lämna stugans grönskande trädgård och fortsätta mot Glimmingehus.

Givetvis smet vi in bakvägen till Glimmingehus, det är dessutom närmsta vägen från stugan. Den argsinta hunden som stått kopplad där i alla år var borta. Väldigt påtagligt att han var borta, man väntade ju på hans skall i höjd med ladan. Borgen är imponerande välhållen men Martina som såg den för första gången verkade inte jätteimponerad :-) Sugna på att nå resans sydligaste mål började vi trampa igen. Vinden hade inte avtagit och framför oss hade vi resans jobbigaste dag.

Via Ystad där vi stannade för en snabblunch nådde vi till slut Smygehuk. Hela vägen hade vi drömt oss bort och bestämt att vi skulle äta en riktig brakmiddag på kvällen med sundet som utsikt. Vi förutsatte att Smygehuk skulle ha en bra krog nere vid vattnet där man kunde avnjuta en bättre middag. Ack så fel vi hade, inte nog med det så hade dessutom den enda lokala livsmedelsaffären brunnit så vi kunde inte heller köpa morgondagens frukost som vi tänkt. Räddningen blev en välutrustad grillkiosk där vi spenderade halva reskassan på förnödenheter :-)

Väl på plats hittade vi en lugn plats under ett träd där vi slog upp vårt tält. Tydligen var vi för bra på att hitta ultimata tältplatser då vi snart fick väl närgågna grannar. Väl dags för dagens välförtjänta dusch upptäcker vi att man inte alltid ska döma hunder efter pälsen. En något sliten och ofräsch Cramo barrack visade sig innehålla en fin duschkabin med riktigt bra tryck i blandaren. Efter en förvirrande diskussion med den lokala gästhamnens representant visade det sig dessutom att den var öppen för allmänheten. Fräscha och mättade gav vi Smygehuk en chans och upptäckte att det var vackert här trots avsaknad av resturang.

Det var vår sista natt i tält på resan. Är väldigt imponerad över hur prinsessan hanterar sina första 4 nätter någonsin campandes i tält. På bilden ser hon ut att trivas väldigt bra i vårt tillfälliga hem. Med lite fantasi går det att göra det riktigt bekvämt även i ett tält med knappt sitthöjd.
På morgonen upptäckte vi att de närgågna grannarna även var morgonpigga då de var borta när vi tittade ut vid halv åtta på morgonen. Bestämde oss för att cykla mot Trelleborg i jakt på frukost. Vinden hade avtagit något och hjulen rullade betydligt lättare än dagen innan. Vägen mot Trelleborg var överraskande fin och större delen har seperat cykelväg. I höjd med Gislövs läge hittar vi en affär med bra utbud nog för frukost. Precis runt hörnet hittar vi även ett picknickbord precis ovanför sanddynorna. Sista frukosten på resan äter vi alltså med havsutsikt, nog faen smakar det lite bättre då :-)

Hemvägen studerades en sista gång på kartan och det kändes skönt att snart få se Malmö igen. Vädret har varit bra hela resan, stundtals riktigt bra men aldrig dåligt förutom blåsten på Österlen då. Regnet har lyst med sin frånvaro men ungefär exakt samtidigt som vi skymtade den välbekanta Torson i horisonten så öppnade himlen sig. Inget som bekymrar två numera härdade cyklister :-) Med glada miner cyklade vi in i Malmö via Jägersro.

Cykelsemestern gav mersmak och vi har redan börjat prata om nya utmaningar. Ju mer distans man får till det ju mer njuter man av det vi fick uppleva och presterade!